Pre-Race.
Så var då äntligen dagen här då det var dags att resa upp till Norrbotten & Haparanda.
Dagen började med sedvanlig frukostprocedur innan jag gick igen om packningen en sista gång.
Därefter väntade ett högst oväntat samtal från en reporter på Smålandsposten som ville göra en intervju inför min stundande cykeltur.
(Artikeln finner du på www.smp.se/kronoberg/mikael-cyklar-250-mil/ Tydligen så anser smp att jag är ett riktigt klickmonster då artikeln tyvärr är en plusartikel.)
Packningen står redo på köksgolvet inför avresa till Haparanda.
Kl 13:00 kom Stophe & Bea & hämtade mig för vidare transport till Alvesta station. Väl där var vi i god tid och Stophe, godhjärtad som han är, bjöd på glass i väntan på tåget. Exakt i utsatt tid dök SJ Snabbtåg upp & jag var äntligen i väg på riktigt.
Men säg den lycka som varar för evigt. Strax norr om Norrköping stannar tåget & motorerna slås av. Personalen meddelar att vi har ett fel på tåget & fortsatt förd kan ej ske utan teknisk support. Hur länge vi ska bli sittandes här har däremot tågpersonalen ingen aning om. Min väntetid i Stockholm var beräknad till 75 minuter & jag börjar strax att känna att jag kommer att missa mitt väntande tåg i huvudstaden & därmed bli ett dygn försenad.
Tydligen går felet att åtgärda med hjälp av telefonsupport och vi kan efter en stunds väntan fortsätta norrut. Vi anländer Stockholm Centralstation 20 minuter försenat, i god tid för att hinna med mitt nattåg till Luleå.
Väl på plats i Stockholm väntar en trevlig överraskning då min morbror med fru & min ena kusin möter upp. Vi hinner med en snabb fika, där samtalet i stort sett enbart kom att handla om mitt väntande äventyr. De hjälper mig sedan att bära ut mitt bagage till perongen där vi upptäcker att mitt tåg är 25 minuter försenat.
En sak är säker när man reser med SJ, inget går riktigt smärtfritt.
Nattåg 94 mot Narvik som ska ta mig till Luleå.
Väl ombord på tåg nr 94 kan jag i lugn & ro installera mig i en solokupé med egen wc & dusch. Den absolut sista lyxen innan tre veckors dekadens väntar. Efter att ha inmundigat den icke så njutningsfulla middagen ombord köper jag mig en flaska vin & slår mig ner med kartan i min hytt. Där granskas morgondagens etapp & jag känner mig för första gången en aning förberedd på vad som väntar.
En sista flukt i kartan inför annalkande äventyr.
Men först skall jag nu, efter att jag delgivit er om dagen, ta ett sista glas vin ur flaskan & sedan försöka sova några timmar. Det blev inte så mycket med den varan natten som gick, då många tankar inför de kommande veckorna snurrade i mitt huvud.
I morgon börjar det på riktigt.
